Inget ont som inte för något gott med sig. Har aldrig tidigare i livet känt mig så liten och ynklig på jorden som sista veckorna. Tur jag har världens snällaste sambo, samt att dottern varit här på besök och tagit hand om mig. Nu har jag kanske inte haft de värsta förlossningarna men jämfört med denna sjukperiod så skulle jag hellre varit gravid OCH genomgått en födsel istället för denna bihåleinflammation med påföljande lunginflammation. Att först hosta sönder hela bröstkorgen såväl skellet som muskler för att sedan få rethostan från h-vetet. Jag måste gjort något hemskt elakt för att förtjäna detta. 

 

Ja just ja, det har ju något gott med sig .... :) 

 

Det går ju inte att röka längre!!!! I samma sväng som ciggen åkte all världens väg så flög även snusen. Har nu några nikotinfria dagar i backspegeln. Har varit mycket lättare än jag trodde men det tackar jag Voxra för :) Har inte behövt bråka med abstinens utan bara beteendet/vanan.

 

Vill även göra en hyllning till munspayen Renässans (hostdämpande) - den i kombo med Diklofenak (smärtstillande) gör ju att jag kunnat ta en liiiiiten promenad på 10 minuter idag. Det gick inte fort och det blev inte långt men jag fick iaf vinka till solen som tittade fram. Tänk er ett spännband åtdraget runt bröstkorgen ;)

 

Några dagar kvar på penicillinkuren samt sjukskriven veckan ut - men sen ska jag jäklar i mig vara på benen. Är så jobbigt att vara rastlös och inte orka göra något utan att få andnöd eller värsta hostattacken. 

 

Ni som väntar på nya kreationer får vänta några dagar till, produktionen är igång. Jag stickar på en långkofta till mig själv i svart och plommon som jag tror kommer bli gör snygg. Dock är inte "modellen" redo för fotografering ännu :P Men så här ser garnet ut. Blir en fluffig lång kofta där det lyser igenom lite plommonfärg. 

 

 

 

Tack för idag.